Nu innan löven slår ut på träd och buskar framför så ser man det tydligt, hålet i berget nedanför Folkets Park på väg ut från Forshaga centrum.
Mölnbacka-Trysil hade en sulfitfabrik och ett pappersbruk i Forshaga från 1800-talets slut fram till 1969, då lades sulfiten ned. De fyra pappersmaskinerna stannade redan 1965 men en viss förädling av pappret, bland annat säcktillverkning fortsatte i ytterligare två år. För att få pappret vitt så blekte man pappersmassan med klorgas.
Klorgasen kom i stora behållare från Borregaards industrier i Sarpsborg i Norge. Mölnbacka-Trysil var ett dotterbolag till Borregaard. Behållarna som klorgasen förvarades i kallades för klorbomber. Dessa förvarades till en början vid fabriken. När kriget bröt ut 1939 så tänkte Mölnbacka-Trysil på sitt folk, forshagaborna.
Om tyskarna av misstag, eller om dom helt enkelt skulle få för sej att bomba fabriken, skulle en träff mot dessa klorgasbehållare kunna ödelägga samhället helt och hållet, eller köpingen som man sa förr.
För att skydda forshagaborna mot att förintas av klorgas vid ett eventuellt flyganfall så sprängde man hål i Brattberget och detta bergrum blev ett förråd av dessa klorgasbehållare. Man hade inte mer klor än nödvändigt vid fabriken.
- Jag tror att klorgasen förvarades där även efter kriget av säkerhetsskäl. Och som sagt detta bergrum finns ju kvar än idag. Jag kommer ihåg att bergrummet förr, var försedd med en stor lucka som dörr och rejäla lås men nu är det helt öppet, skriver Tommy Svensson i sitt blogginlägg om ”Brattbergakungens sal” som du hittar HÄR >>.
Jag undrar varför inte kommunen gör iordning bergrummet till en attraktion för att visa ”gamla” Forshagas historia? Jag har alltid funderat på vad som finns där, eller snarare funnits. Om man inte kan göra iordning där så kanske man skulle fundera på att sätta upp en ny dörr så att ingen klättrar in där och blir kvar där…För säkerhets skull alltså för det finns ju ganska så många nyfikna och öventyrslystna barn och ungdomar i denna kommun.